Beauty and the beast...

Idag har jag fått en ny hund. Skönheten lät sitt rätta jag komma fram. Eller så var det sviterna från gårdagens miljöträning. I kombination med att hon känner sig riktigt hemma... :-)

Hittills har vi haft en dygnsrytm med 40 minuter tyranni (med hjälp av valpgaddarna, min högerarm är något massakerad vi detta laget..), varvat med 2 timmars skönhetssömn. Ut och kissa lurvet och sen börjar det om från början. MEN IDAG så var det nya regler som gällde. Tjejen hade vaknat på en ny sida - the beast side. Utskälld blev jag ialla fall i förmiddags. Och hon slog nytt rekord på ett varv runt i lägenheten. Slängde runt alla leksakerna och lyckades dessutom jaga mig med min scholl-toffla i sin käft. Bör jag tillägga att tofflan var lika stor och brun som valpen. Nåja, i två timmar höll hon på för att sedan dö i en fläck och sova i tre timmar...
Fick tillslut väcka henne för att hon skulle få hänga med på lite ärenden i bilen. Passa på och testa om det fortfarande var ok att åka bil. Jodå, i famnen på mormor funkar det. Men jag har insett att det krävdes någon sorts kanvasbur till pyret för att hon inte skulle fara runt i bagaget. Och sitta nere på passagerarsätets golv behagade hon inte göra...

2 timmars ärenden med ett par olika stopp, brydde inte sig om att kissa alls innan hon sedan kom hem drack, åt och somnade utan att jag hann rasta henne. 2 timmars skönhetssömn till SEN var hon lite av sitt vanliga jag, kissade två gånger i rad, bajsade ORDENTLIGT och var sedan redo att sitta fint.

Jösses vilken allert hund jag har fått. Det här med kontaktövning och sitt tog ingen tid att få henne att fatta. Idag har jag lagt till kommandot och rört mig runt i lägenheten. Och hon är klockren och SÅÅÅ koncentrerad. När jag blev avbruten av ett telefonsamtal satt hon kvar fiiiint och skällde på mig. Jag missade nämligen att belöna henne innan jag svarade i telefon. Sjukt charmig är hon, hahaha... Hon har mig runt sin framtass.

Spiken i charmkistan var när hon skällde ut en petflaska. Som en riktig karl angrep hon flaskan från alla olika håll med värsta skallet. Kastade sig ner på magen, smygkröp runt soffbordet för att sedan dyka in under soffan. Konstant skällande. När jag väl tog upp flaskan i min hand gick hon direkt fram och sniffade in den. Då var den helt plötsligt trygg och tråkig. Besviken gick hon in under matbordet, lade sig ner och somnade...

Tänk vad skenet kan bedra... Puss min prinsessa!!

Kommentarer
Postat av: Helene

Vänta du bara någon vecka till så ska du se att hon kommer att ta musten ur dig! När sov stunderna blir kortare och busen fler! Men det är det värt,perron är en sådan otroligt härlig hund ! Kram Helene Ceasar och Cocos

2009-09-10 @ 22:19:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0