Pallen, apporten och pälsen

Först och främst - idag rök Zoës päls med god assistans av snälla och väldigt noggranna Helene :-) Och vilken lättnad det var att få av den. På mindre än en vecka så förvandlades Zoës silkeslockar till en epidemi av tovor... Det eviga kombinationen av salt/duscha snö/duscha klarade inte ens vi av. MEN så skönt att få av pälsen. OCH så söt hon är - ännu mer silkeslen och alldeles varm.

Så till allas glädje i Rättvik, inte heller Zoë kommer att skräpa ner i stugorna. Gissa om jag är nöjd över att sällskapet nere från Skåneland nu består av, förutom mig och Zoë då, även Björn/Neo och Anna/Buster. Och efter en sista stöt mot Helene så kommer även hon och Cocos med all sannolikhet OCKSÅ följa med. Nu när vi istället kör bil och när det dessutom visade sig vara en helg tidigare än vad Helene trodde det skulle vara. SUPERKUL!!

Träningen går framåt. En träningsbok är nu tagen i bruk. Varje veckas träning specas ner och utvärderas efter varje tillfälle. Så nyttigt för mig att sitta och göra denna plannering och analysering. Allting blir mycket lättare att hantera.

Denna sista vecka har jag fokuserat på pallen, apport, inte puffa på godishanden, hakan i backen och sitta i fot tyst med fokus på mig i 10 sek (de sista två som del av platsliggning, för att få henne tryggare och stabilare)

När det gäller pallen så är jag nu på punkt 3 utifrån coachen Susannes brillianta instruktioner. Zoë fattar definitivt vad det går ut på, nu jobbar jag framför allt med att få in rumpan riktigt bra innan jag berömmer.

Apporten var jag så frustrerad över att jag inte kom förbi 3 sek, då hon spottade ut den. Så jag började om utifrån vad jag läst mig till i jakten på 10:an. Att först berömma gripandet från marken, därefter gå över till spontangripande från hand, och därefter gripande på kommando och fasthållande. Och här hittade jag en ingång till att få Zoë att förstå att hon skulle hålla fast. BETYDLIGT bättre är hon. Jag är i princip uppe i 5 sekunder nu, och hon släpper inte förrän då jag klickar henne. Planen nu är att se till att apporten inte ramlar i backen utan att jag alltid ska fånga den, samt att börja röra vid Zoë och apporten medan hon håller den. Samt även prova att kasta iväg den så hon får hämta in den till mig. Detta utifrån input från Helene.

Puffen på handen är betydligt bättre. Det händer fortfarande så det är inte helt borta, men betydligt bättre. Hakan i backen jobbar jag vidare på, har inte lagt på kommando på detta ännu. Måste först få det att vara lite fler sekunder i stöten. Sitta fot är jag jättenöjd över att jag hittade som svag punkt (också med hjälp av träningsboken i jakt på 10:an). Detta behöver hon verkligen träna på. Tålamod och koncentration.

Så nästa veckas projekt är att varje lunch jobba på med ingångar, sitta fot tyst och stilla, samt några kortare platsliggningar per dag i trapphuset. Hemmavid i vardagsrummet så är det sista stegen på pallen, få till apporten hela vägen, samt sätta igång med läggande under gång.

På torsdag har vi antagligen möjlighet att träna i ridhus. Då är det fokus på linförighet, platsliggning samt koll på hur långt jag kommit med läggande under gång. Kul kul kul. Helene, säg bara till när Michels lekrum är "ledigt" nästa gång. Dagens träning gav mig jättemycket och i väntan på att det töat så kommer jag mer än gärna hem till er och tränar... :-)

Slutligen vill jag bara berätta att nyårsraketer i kobination med Zoë är INGA problem. Hon var gladeligen ute på balkongen och lekte med sin tennisboll vid tolvslaget och brydde sig inte alls om allt ljus och ljud... Coola hund!

Kommentarer
Postat av: Susanne och Ella

Jiiiiipppiiiiii,

Vilken klippa du är, jättekul om även Helene hoppar på, Vilket gäng vi kommer bli, jätteglad.

Klippa även i tränandet, märker på det du skriver att du blivit mer fokuserad och träningsdagbok är jättenyttigt men ofta svårt att hålla kvar, slarvas lätt med :-)

Sikta mot 10 är jättebra, jobba på, det ska bli jätteroligt att se er på tävlingen.

Apportering är knepigt för fler av våra hundar. Mitt stora tips är bli inte irriterad utan nöt med glatt humör. Ki och Jenny sa något nyttigt till mig en gång och det var att inte ha så bråttom att ta apporten från Ella (eftersom jag var orolig att hon skulle släppa den) utan låt henne sitta och höra hur duktig hon är. Fast först ska du kommit lite längre med tiden och det kommer jag lovar.

Nej Ella kallar, vi ska äta avokado med hemmagjord skagenröra (fast det är jag som gjort den),

Jobba, jobba, jobba

och bamsekram

Susanne och Ella

2011-01-10 @ 22:38:33
URL: http://caramella.eldea.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0