Vi har blivit tre!
Det är hög tid att presentera Zoës lillasyster – Zsa Zsa.
Alla Zoës valpar är nu levererade och jag har fått min darling i retur. Jag LYCKADES stå emot valpsuget, men inte kärleken till denna lilla svarta. Detta är Aberlours Black Diamond, kullsyster till Shandi. Och halvsyster till Zoë. Hon kom i retur strax vid midsommar. Det var inte alls aktuellt att jag skulle ha en hund till just nu. Enligt alla konstens regler så var planen att jag skulle ha en valp om två år eller så. När jag kommit en bit på vägen tävlingsmässigt med Zoë. Och njutit av att bara vara vi två. Med en Zoë betydligt bättre i balans som 3-åring än som 1- och 2-åring. Var det tänkt. Eller nåt. Det blir sällan som man tänkt!
Jag har träffat "Loppan" som hon kallats fram till nu, en hel del. Och haft ett gott öga till henne från början. Och uppenbarligen har hon också haft ett ett gott öga till mig. För jag är utan tvekan adopterad av henne som den nya matten. Men det är mycket som måste stämma för att detta ska funka. Ett första hinder var om Zoë skulle acceptera Zsa Zsa. Det var inte helt självklart. Men denna lilla svarta blev mitt under valpperioden omhändertagen, uppfostrad och är nu bästa kompis. Det hon har i bagaget som jag måste jobba med är en stor osäkerhet vid hundmöten samt problem med att vara ensam. Så utmaningen framöver blir att få henne att fungera i min vardag med många plötsliga "avsked" i samband med kundmöten. Sen måste hon kunna gå ner i varv och vara passiv och tyst på kontoret. Detta har jag redan testat några dagar. Och så länge hon får ligga vid mina fötter är hon lugnet själv. Så med hjälp av burträning och sällskapet av Zoë så hoppas jag kunna få ordning på det.
När det gäller hundmöten har jag haft turen att komma med på en kurs redan nu i sommar, hos Rasmus på R+ Hundskola. Han jobbar helt och hållet utifrån positiv förstärkning;
"Positiv förstärkning innebär att man förstärker de beteenden man vill ha mer av och lägger vikten vid vad vi vill att hunden ska göra (istället för att stirra oss blinda på allt den inte ska göra). De beteenden som är oönskade ignoreras i de fall det är lämpligast, eller så ser man till att beteendet förhindras genom att hantera situationen. Att arbeta med positiv förstärkning betyder inte att hunden saknar regler men reglerna lärs in på ett lättförståeligt och logiskt sätt. Hunden kommer snabbt att förstå principen och de beteenden som är lönsamma kommer den upprepa medan den slutar med de som ändå inte lönar sig. Detta skapar en win-win-situation där alla blir nöjda och glada."
Det ska bli oerhört intressant att med Zsa Zsa gå en kurs helt uppbyggd på problem vid hundmöten, vi är bara 4 ekipage och det är ett teoritillfälle och tre praktiska tillfällen. Jag kommer såklart blogga om detta. Och hoppas komma en bit på vägen med Zsa Zsa genom denna. Annars är planen att jag ska fortsätta med henne på kurs hos Berra i höst. Berra som jag gick hos några gånger förra hösten med Zoë. Där handlar det helt och hållet att vardagslydnaden ska fungera med andra hundar som störningsmoment. Perfekt för oss två. Och efter att Berra har avrått och varnat mig för att ta mig an en andra hund så har han lovat bistå mig nu när jag bestämt mig för att ge det ett ärligt försök. För det är det jag bestämt mig för att göra. Ett ärligt försök för att få det att fungera. Förutsättningarna finns, Zoë gillar henne, jag gillar henne och hon gillar oss. Dessutom är jag envis.
PS. Anledningen till att jag bestämde mig för att byta namn var att lika mycket som Zoë är en Räka så heter hon ändå Zoë. Bland annat, kärt barn har många namn. Likaså tänker jag om Loppan. Visst är hon en liten svetsloppa. Nu. Men det är ju det jag ska arbeta bort/dämpa. Då måste hon också få en chans att lägga det namnet bakom sig. Hur passande det än är just nu. Så det fick bli Zsa Zsa. Hoppas detta känns okej även för er Pia och Vibeke. Jag älskar henne, Zoë älskar henne. Jag är hennes magnet och Zoë är hennes fostrande förebild. Så vi har fått den bästa starten.
