Söta Zoë - SE UCH Aberlours Brilliant Career

Det har varit jättekul att ha Smilla på besök, tycker både jag och Zoë. Lite konstigt var det att bara ha en hund med sig hem igår. Men ändå mysigt, för helt plötsligt ville Zoë ha MIN uppmärksamhet nu när hon inte hade Smilla att leka med. Idag har tiden mest gått åt att vila vila vila. (För Zoë, jag jobbar. :-) Och tur är väl det, för i eftermiddag tar vi tåget till Växjö för en koppelfri helg på landet. Bada, prommenader och träna lydnad står på schemat. Varvat med vila, vin & vatten. Ska bli jättemysigt.

Lyckliga hundar...


... en fantastisk fin kväll vid stranden nedan Järavallen.

Börjar Björn få upp farten. Bilder ligger på plats på: http://blog.backfamily.se/#home
Nu har jag, för tillfället, bara ett till önskemål till dig. Kan du inte dra över lite av dina perrobilder på en dvd till mig. Du har ju en skatt i din dator. Hinner du till ikväll? Du vet, otåliga Katarina...

Nu börjar Smillas besök lida mot sitt slut. I morgon ska hon få återförenas med familjen, och jag tror nog att hon kommer tycka att det blir toppen och väääääldigt skönt. Men Zoë och jag har verkligen gjort vårt yttersta för att hon ska få upptäcka och gilla vårt liv i Malmö. Hon är nog RÄTT sliten efter denna sk "semester".

Dagens program bestod av rask promenix över Limhamnsfältet med siktet mot Rönneholmsparken och en utomhuskonstert under Sommarscen Malmö. Med det ljuvliga sommarvädret som äntligen verkar komma så blev det en fantastisk upplevelse. Hundarna skötte sig exemplariskt. Dock tyckte de att musiken lät lite konstig i början och satt med vinklade öron båda två och försökte lokalisera och identifiera det konstiga ljudet. Efter en stund lade de sig till rätta på filten bredvid mig. Fram till första stycket var färdigt och alla applåderade. Upp for hundarna och skällde och ylade i kapp. Hahaha. Men vid tredje tillfället så hade de vant sig även vid det konstiga ljudet och satt mest och muttrade....


Söta vovvar på första utomhuskonserten.

Jag drack ett glas vin och hundarna slörpade vatten (även om Zoë var något sugen på att testa det som fanns i glaset...) Riktigt duktig var de på denna passivitetsträningen. Mellan varven försökte de brottas och när inte det gick/fick så sökte de kel på vars en sida av mig. Många skatt, leenden och pekande fingrar fick det krylliga gänget på filten...

På vägen tillbaka hem så blev det ett längre stopp på Limhamnsfältet. Vi träffade taxen Pepsi med kompisarna Maja, Moa och Trixie. Men innan öset på fältet satte igång så hann jag fånga de två töserna en sista gång:


Sådär fokuserade på mig.


Romantiskt poserande Smilla.


Realistiskt oposerande Zoë...


Kan man ana vem som ledde ta-fatt-mig-leken och vem som satt bredvid mig på bänken som ett litet sött kuttersmycke.

I morgon lämnar jag tillbaka Smilla och sen tänkte jag hålla lite lugnare takt på uppdateringen här på bloggen... :-) Kanske.

Igår fick Smilla uppleva stranden på det sätt som Zoë och Neo angriper den. För det är så det gör - angriper. Ännu en gång så var vi; Björn och jag vid stranden nedanför Järavallens ängar. Denna gång var även Gina med. I vanlig ordning så lade vi ut spår på ängarna på väg ner till stranden. Där fick de ligga till sig medan hundarna rusade efter pinnar och badade.

Smilla är betydligt försiktigare än de två andra, hon höll sig i vattenbrynet - eller ska jag säga "tångbrynet" - och tuggade gladeligen i sig tång. Zoë och Neo öste efter pinnen i vanlig ordning. Dock var Zoë något ilsknare denna gång när det gällde att försvara pinnen. Hon typ ÄGDE den. Men snälla Neo låter henne hållas. Så länge han får vara med och springa och skälla på henne och husse så mycket han vill... :-)

Den riktigt roliga underhållningen stod Smilla för igår. Vi försökte trigga igång henne med att vara med och jaga pinnar men hon trivdes bäst bland tången och tugga tugga tugga. Och ja Gina, visst kom det upp på mattan i natt. Tre mysiga kräkhögar vaknade jag till... :-) Tur med ryamatta, fläckarna bara "försvinner"... Nåja, det roliga igår var då att vid ett tillfället, med Smilla lufsandes vid oss och knappt blöt, så drog Björn iväg pinnen. Zoë och Neo hängde inte med och stod kvar och stirrade på Björn. Kasta då, typ!! Vad hände, jo SMILLA körde iväg från ingenstans och hämtade pinnen. What!! Vart reagerade hon från?? Kul var det ialla fall!!

Helt plötsligt ville hon vara med. En liten stund. Men så kom de genomblöta vildbasarna. Då struntade hon i pinnen igen och återgick till att tugga tång. En sista gång försökte hon vara med, vad hände då? Jo, Neo sprang RAKT PÅ HENNE så Smilla stackaren vurpade och hamnade under tången/vattnet. Som jag skrattade, hahahaha!!! JÖSSES vilken hysteriskt komisk syn. Det roliga var att Smilla rusade upp på stranden och fnyste och frynte och gjorde allt för att skaka av sig det obehagliga vattnet. Försökte till och med torka sig med hjälp av sanden. (Det uppskattade jag... ) Maritha med familj - gillar inte er hund vatten???

Efter en bra stund så gick vi tillbaka över ängarna och då ville Smilla vara med igen. Där gick leken ut på att jaga Neo, han var först, därefter Zoë och sist Smilla. Passade henne utmärkt.

Och bildbevisen på allt detta då? Det står Björn för - HEJA HEJA på att ladda upp på din blogg. Du får allt öka takten nu när du har fina kameran med och knäpper en 400 bilder per tillfälle... :-) Jag är såååå nyfiken. Du måste fått till fantastiska bilder på vägen tillbaka över ängarna. Så småningom hittar vi säkert bilder på följande länk: http://blog.backfamily.se/#home

Slutligen, spåren då? Jo, både Neo och Zoë fick 100 meter, vinkel, 100 meter, vinkel, 100 meter. Som båda satte som en smäck. Helt otroligt. Vi trodde de skulle vara för trötta efter urladdningen på stranden, men det är snarare att de blir bättre fokuserade på spår när de fått springa av sig ordentligt. Dessutom verkar dessa två hundarna ha outtröttlig med energi. Så länge vi är utomhus... Jag behöver väl inte påpeka att Smilla och Zoë dök i baken såfort vi kom hem och sov gott hela natten. Förutom Smilla som kräktes tång då. :-)

Neo, Zoë och Chad i fritt blås på en plaskvåt äng. Kul hade de iallafall.

ÄNTLIGEN blev Björn färdig med att lägga upp bilderna från lördagens avslutning på spårkursen, se http://blog.backfamily.se/#home

Idag har båda hundarna varit med på kalas i Ö Vemmenhög. Fia fyllde 34 år och det bjöds, precis som vanligt, på fantastisk mat. För oss människor, hundarna fick en kväll med fritt blås i en inhängnad trädgård på 5000 kvm. Mellan varven fick de ta paus i bilen. Men det var framför allt för att Smilla fick separationsångest från mig när jag satt i köket och hundarna var ute. Och helt plöstligt tog då Zoë efter och vi hade två pipande hundar bakom kompostgallret... Time out i bilen.

Men kul hade de med en bandyboll, en tennisboll och en westie - Morris.



Smilla ägde bandybollen...


... och Zoë härskade över tennisbollen.


Morris hade fullt sjå med att hänga med de snabba tjejerna.

Behöver jag tillägga att de är trötta nu? Under dagen var de hemma båda två och de är jätteduktiga. Verkade yrvakna när jag kom hem till lunch. Och inte var lägenheten riven heller. :-) Så jag kör nog den melodin. De har verkligen glädje av varandra!!

Imorgon ska Smilla få följa med när vi ska träna spår och lydnad tillsammans med Björn och Neo. Hon ska minsann få testa spår hon med. Rapport utlovas.

Zoë, som har det jobbigt med att ljudligt & tydligt uppfostra Smilla...

Igår var det sista gången på spårkursen hos Petra. Fyra tappra hundförare dök upp i det klassiska regniga sommarvädret. Men denna gången var jag ordentligt klädd, till skillnad från torsdags, med både gummistövlar och jacka. :-) Björn hade sin nya fina kamera med sig och fotade flitigt, så jag räknar med att det snart kommer upp bildbevis på: http://blog.backfamily.se/#home

Själv så har jag en hel del bilder på Zoë och syster Smilla, som flyttat in hos oss fram till torsdag, medan vanliga familjen är i Italien och firar lite semester.

Det är en hel del ljud i skällan hemma för tillfället. 90% av ljudet är det Zoë som står för. Hon måste ju lära Smilla vilka regler som gäller hemma i Malmö. ALLA leksaker, människor och matskålar tillhör Zoë. Hon har det inte så lätt Smilla, dock så är hon cool och ignorerar skällandes Zoë. Och Zoë bjäffsar och tittar på mig för att få hjälp... För sno från Smilla gör hon inte. Många gånger handlar det om denna leksak som är ABSOLUTA favoriten (ersättningspipis till Fågel Fenix...:-).


Knappt 10 cm lång liten tuggis som båda tjejerna siktar in sig på...

Om Zoë nån gång får tillbaka den så tar hon den i munnen och kastar tillbaka till Smilla, som glatt fortsätter tugga. Och Zoë ställer sig och skäller i frustration...

Men det är inte bara bråk om leksaker. En hel del brottningsmatcher hinner de med:





Och så vila. De börjar verkligen vänja sig vid varandra och kan sova både vid varandra, på varandra och i vars en hörna av lägenheten. Mysigt. Och du Maritha, Smillas bädd används både av Smilla och Zoë.

Igår var jag och tittade på Wilmas söta valpar. Helt klart är min favorit New Sensation, alternativt Beautiful Girl. Pluttarna, alla var ju söta!!!

Anna med Buster kom förbi Susannes hus och tänka sig, inte heller Anna var svårövertalad när det gällde vin. Varför inte grilla tillsammans allihopa? Sagt och gjort, 5 hundar och 6 flickor i varierande ålder vandrade ner till Annas lilla stuga i Fortuna. ALLDELES ALLDELES ljuvlig kväll var det med grillat, vin, hundar och skratt.

Tack Anna!! Jag är bara LITE avundsjuk på dig som har ett sånt sött litet smultronställe.


Alicia, Buster och Zoë.


Stooooora pinnen, lilla Zoë och så Buster som var helt förvirrad på vem av tikarna som egentligen löpte...


Vilket är fram och vilket är bak?? På Zoë då...


Buster och Blossom fick på avstånd stå och spana efter Zoë och Alicia.


Så här fint får man hundarna att sitta när man har grillat på utlottning. Power to the people!

Idag var det premiär för Zoës första simtag. Tidigare har hon tyckt det var lite läskigt att komma ut på djupt vatten. Men ikväll vågade hon släppa taget och went with the flow. Tänk vad en pinne kan göra...



Behöver jag tillägga att hon ligger och sover igen... :-)

Jag tror allt Zoë är tacksam att vi är på kontoret och jobbar denna fina söndag. Äntligen får hon en chans att ta igen sig... Sist det hände var i tisdags, för:

ONSDAG: spårträning och test av Kämpingestranden tillsammans med goldenkompis Tyson. Aningens för djupt tyckte Zoë. Kan också ha att göra med att hon fick ett par kallsupar när Taj var något för uppvaktande...

TORSDAG: lydnadskurs och för säkerhets skull spårtäning efteråt...

FREDAG: tjejmiddag hos Maritha och Smilla i Åkarp. Zoë och jag var inte hemma förrän två på natten... Duktiga tösten åkte pågatåg för första gången. Galant gick det.

LÖRDAG: spårkurs och så kompisen Tyson på passning. Passningen gick hur bra som helst, men när snuttan kände att hon bara var FÖR trött så tryckte hon in sig under fotpallen och väste till Tyson om han vågade sticka in nosen. Men det blev ännu en kväll då både jag och hunden höll oss uppe till två.

Nu har vi bara en gång kvar på spårkursen. Gårdagens övningar gick sådär. Tanken var att vi skulle prova 50 meter vinkel 50 meter vinkel 50 meter slut. Men vi hade lagt spåren för tätt och Zoë fick helt plötsligt upp grannspåret och vinklade in på det. Förvirring uppstod. :-) Men vad gör det när jag var med om en SÅ häftig upplevelse igår. Jag lade ut spåret till Jonas och Tova, och gick där och stegade i min egen värld. På en äng med gräs så högt att det gick upp till låren på mig. Och från ingenstans så hoppade ett rådjurskid fram. Två meter ifrån mig. Hon tittade på mig och sen travade hon i sakta mak iväg. Fantastiskt vackert djur. Och så häftigt att ha det så nära inpå.

Hur många hundar tvingas till miljöträning på skräniga studenter???? Zoë har helt oplannerat blivit det. :-) Sättet min skrutta visar blasé och coolhet överraskar mig faktiskt. Vårt kontor ligger längs med gågatan i Malmö och med det fina sommarvädret som äntligen kommit till Skåne (Susanne & Ella!!!!) så står alla fönster numera vidöppna. Emellanåt så stängs de. Inte för att det blåser upp eller börjat regna. Nä, för att Malmös studenter är extremt högljudda i år. Förutom att alla numera verkar förses med visselpippor tillsammans med själva studentmössan, så har varje gäng en fotbollstuta som de kör slut på... Och så lite härligt skränig sång på det.

I en vecka har det hållt på. Och det slog mig idag - Zoë reagerar inte det minsta på oljudet. Hon ligger utslagen i den svalaste hörnan hon kan hitta på kontoret och tar igen sig så mycket hon bara kan. Hon kan ju numera inte räkna med lugna kvällar hemma. Nähä, är det inte spårträning så är det spårkurs, är det inte lydnadsträning så är det lydnadskurs eller så är det fritt blås vid stranden med hundkompis, eller som ikväll. Tjejmiddag och lek med syrran Smilla... :-)

Tillbaka till oljudet. Inte ens när vi är ute på kisserunda och studenterna väller förbi tätt intill oss och tutar järnet så bryr hon sig. Coolt!!

Björn har nu lagt upp en youtube version av Neo och Zoë när de tävlar om pinnen. Behöver jag säga att Neo är snabb nu när han inte har massa pälsbagage, men såklart är Zoë GRYMT snabb och vinner först fram till pinnen-racet. hahaha :-) Och svar ja, det är jag som är komentatorn i bakgrunden, att det ska vara så svårt att knäppa igen... http://www.youtube.com/watch?v=z05FdcG1SHE