Innehållsrik helg!

Efter en hysteriskt intensiv vecka sprang jag och Zoë till tåget i fredags. Min lilla resvana sötnos hade dock HELT missat infon att vi skulle sitta på tåg i dryga fyra timmar. Så lagom till vi rullade ut från Malmö C så började hon försynt pipa och vara lätt orolig. Med veckan i ryggraden så blev jag något irriterad över att hon inte kom till ro och manade på att lägg dig nu ner och koppla av!!!! Kan meddela att Clintan-lugnet hade jag just då HELT glömt bort... Här var det ren irritation och försök till dominans jag provade. Med sådär resultat... hunden slutade inte pipa och ville inte alls sova som jag tänkt. Detta är alltså första gången av miljoner på tåg som Zoë inte kastade sig ner i sätet och somnade. Efter TVÅ timmar på detta sättet och då hon häschade med tungan nere vid knäna så satte min ängslan in och så tänkte jag, HON ÄR SJUK!!!! Jag måste till veterinären så fort jag kommer in på Stockholm C!!! Efter TRE timmar så funderade jag på om hon helt enkelt inte var nödig...??? Då började hon söka sig till dörren vi kom in igenom... Zoë hade antagligen haft panik i typ tre timmar vid detta laget. Min egen skenade... Efter 4 timmar och 10 minuter (10 minuter kvar innan vi var framme) så gick det helt enkelt inte längre så stackars, stackars hunden kissade på mattan UTANFÖR toaletten (det var upptaget...). Jag hojtade och avbröt henne halvägs. Stackars utmattade hund lade sig ner och halvt om halvt somnade nån minut av utmattning. Fram med hundhandduk och papper från toan (när det blev ledigt), samtidigt packa ihop mina prylar och få med mig och hunden av tåget på Södertälje-stationen där Sanna väntade. Puh!! FRUKTANSVÄRT pinsamt och oproffesionellt av mig. Dock så vill jag påpeka att hunden hade fått ordentlig rastning både morgon och lunch, men hann antagligen inte skvätta i språnget på väg till tåget... Stackars Zoë, FY PÅ DIG MATTE!

Nåväl, Sanna och Peppar gav oss stora famnen. Efter kvällste, hundbus och snack så dök vi alla i säng för att dagen efter åka till Kungsör för clinic med:


MARIA BRANDEL!! :-) Tävlingsträning var ämnet. Utförlig uppsats (med filmer) kommer inom kort. Men jag tänkte först visa min helg i bilder. Som omväxling till alla låååååååånga texter jag levererat senaste tiden...


Zoë fick hänga med och slappa i bilen tillsammans med Peppar. Men efter den utmattade tågresan så såg det ut såhär på vägen hem till Stockholm. Efter en natt i Tumba hos familjen Brandt, så styrde vi därefter kosan till Nacka och familjen Persson.

Zoë beter sig verkligen som en störig lillsyrra till Ella. Utomhus AVGUDAR hon marken som Ella går på. Dock så är det en helt annan melodi inomhus. Ella är väldigt svartsjuk på all den uppmärksamhet som Zoë snor till sig i hennes hem. Och säger ifrån. Och DÅ drar "lillsyrran" igång på FULL kalliber och så står de och vrålar mot varandra genom kompostgallret. De gånger vi INTE haft gallret så ryker de ihop. Inomhus. Utomhus går det hur bra som helst...

Susanne och jag har kommit fram till att vi två ialla fall gillar varandra, så gillar inte våra hundar varandra så skiter vi i det. Vilket innebär att vi trots dessa bekymmer ändå bor tillsammans i ministuga i Gränna. Vi får bara se till att vara extra vaksamma inomhus. Separera dem med bur, galler etc.

Efter en söndagförmiddag med träning på Nacka BK (båda hundarna tränade på plan samtidigt utan problem. Zoë höll sig till mig, något spattig dock, och Ella höll sig till Susanne) så tyckte Susanne när vi kom hem att nu får vi ju ändå göra något åt detta tjafs inomhus. Sagt och gjort, hon ställde sig i köksöppningen och drog igång tandemträning. Till saken hör att hundarna tidigare inte klarat av att inomhus få syn på varandra. Då drog de igång varandra på sekunden. Efter en 10 minuter med Susanne såg det ut såhär...


SITT...


LIGG...


HAKAN...


DUKTIGA VOVVAR, GODIS!!

Helt jäkla otroligt!!! Efter denna insats så lägrade sig lugnet i huset. Vi kan fortfarande inte släppa ihop dem inomhus, men från att gå igång så fort de fick syn på varandra så hände det bara en 2-3 gånger resten av helgen... JAG ÄR SÅ GLAD!!! Och jag är så förvånad. Ändå så satt jag för en vecka sedan och lyssnade på Jan OCH refererade mitt favoritcitat här på bloggen:

"förbud & toleranser utvecklar koncentrationen och koncentrationen är stressdämpande"

Att det ska ta sån tid att plantera sig i min hjärna bara... Tur att det är uppföljning på Jan Gyllenstenkursen imorgon...

Efter intensivträningen i köket i Nacka så begav vi oss iväg till Susannes söndags-ridhusträning. Sanna och Peppar slöt upp.


Full koncentration från Peppar!!!


Medan Susanne körde medveten stadga på Ella. Och försökte komma ikapp med träningskompis Eva som inte varit med på ett tag.

Och själv då, vad tränade jag och Zoë på? På förmiddagen på Nacka BK så hade jag tänkt köra fritt följ. Men då Zoë var "rätt" spattig i vinden och allt, som start så hoppade hon spontant över hindret som hade ALLA plankor i. Vad blir det? Blossoms meter-rekord, eller?? Hysteriskt roligt tyckte både jag och Zoë det var, så det körde hon en 3-4 gånger innan vi båda försökte dämpa oss. För att få upp hennes koncentration så tog vi ett pass spontanuppsökande ala Johan Liw. Fick ner henne något i varv. Men det RIKTIGT roliga i passet på förmiddagen var när jag började leka med henne. Vi plockade fram metallen och sedan klickade jag henne när hon tog upp den. Och så drog vi 60-100 meter i fullt blås. Både hunden och jag. Fast det var hunden som hade metallen i munnen. Fram och tillbaka körde vi. Skit vad vi sprang. Och så var det halt och tack. Och hon släppte. Godis, duktig. Och så sprang vi igen, och HOPP över hinder. Nenas problemas. Hahahah, gud så roligt vi hade. Sen körde jag turboinkallningar då jag vrålade och belönade farten och struntade i ingången. Berra-läxan. Det var roligt tyckte Zoë. Inser själv att jag tragglat lite för mycket sista tiden och glömt bort delarna som hon är riktigt bra på. Springa... Och just igår så var det just rusningarna vi gjorde som blev självbelönande för henne.

När vi var i ridhuset så fokuserade jag på platsen, passivitet tillsammans med andra hundar och "skvallerträningen". Dvs, så fort hon tittade på allt runt omkring så var det klick och godis. 10 klick och så stod hon bara och stirrade på mig och struntade i de andra... Platsen tar sig, hon ligger nu still i 3 minuter då jag står ca 5 meter ifrån. Lite lite pip kom strax innan 2 minuter båda gångerna. Så det börjar riktigt synas en förbättring!! YES!

Avslutningsvis måste jag ju visa på hur det ser ut mellan Ella och Zoë utomhus. Morgonprommisen idag. Så långt ifrån Skåne-stormen man kunde komma...


Vad sniffar DU på??? Får JAG med kolla...


Kom så springer vi!!


Kom igen då!!!


Hallååååå!!!! (Fattar ni vilken ängels tålamod Ella har mot duracellen..)


Oj, nu hörde jag något DÄR BORTA!!


Hoppar Ella upp på stenar så ska jag med göra det!

Innan tåget hem ikväll så tog jag en ordentlig promenad... rundade Stadshuset gick en bit ner på Kungsholmen.



Och sen såg det ut precis som det brukar på vägen hem. Dock så var det fler än hunden som var FULLSTÄNDIGT SLUT efter en helg i Stockholm...


Hej från töserna som går från klarhet till klarhet.

Kommentarer
Postat av: Susanne och Ella

Vi längtar redan efter er :)

Åtminstone jag, men Ella tycker nog det är ganska tomt. Hon ligger under köksbordet och snarkar.

Hoppas ni kommer tillbaka snart.

kramar

Susanne och voff från Ella, den typiska storesyrran oftast med en ängels tålamod förutom i konkurrensen av mat och uppmärksamhet :)

2011-11-29 @ 00:18:11
URL: http://caramella.eldea.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0