Söta Zoë - SE UCH Aberlours Brilliant Career

Mellan raderna så har ni säkert förstått att Kungsör blev lite för mycket för min lilla Zoë. Eller snarare, hon fixade det NÄSTAN. Jag med! ;-) Förutom ett riktigt flow i linförighet/fritt följ med hjälp av både Jenny L och Johan, massa energi och glädje i apport och uthopp hinder så fick jag mig en STOR väckarklocka att jag verkligen måste ta tag i och hjälpa Zoë när hon går upp i stress. Och det gör hon helt klart i dessa sammankomster, med många för henne främmande hundar. Detta är helt klart prio ett framöver för mig och betydligt mindre fokus på lydnadsresultat. Just nu tränar jag dock in momenten för LK2. Så när jag väl får henne bättre balanserad så hoppas jag att vi kan rassla till lite framåt. :-)

Vad som verkligen fått mig att dra i handbromsen är faktiskt hennes beteende när vi kom hem från Kungsör. Det ligger i tid för en eventuell skendräktighet, men förutom att hon kanske bäddar lite mer än vanligt så har hennes uttryck för fantasivalpar blivit att hon är ett fullständigt plåster på mig för tillfället. Ängsligt orolig om jag lämnar henne för mycket. Brukar inte vara ett problem. Hos Björn & Neo där hon var i helgen så var hon pipig och höll på när jag lämnat henne. När jag väl kom tillbaka knappt ett dygn senare så var hon fullständigt limmad på dörrmattan. Kvittade hur mycket vi tjoade, öppnade kylskåpet och använde micron. Rubbade henne inte från dörrmattan...!!?

I morse vaknade jag med en hund som istället för att sova i knävecket låg rygg mot rygg med mig... Trodde jag. Nä inte riktigt, när jag kollade efter ordentligt så låg hon tejpad mot min rygg, med alla fyra tassar, mage OCH nosen inkilad i min nacke. Djupt snussandes. Jättemysigt måste jag erkänna. Men väldigt olikt Zoë. Tidigare när hon varit övertrött har hon alltid sökt sig ifrån mig, nu är hon ett ängsligt plåster.

Allt detta i kombination med extra orospip och en helt konsistenslös mage har gjort att nu är det handbromsen som gäller. Det ska bara vara Zoë och jag framöver. I några veckor tills hon landat. Jag är förståss väldigt glad att jag har en Jan Gyllensten Lek- och relationskurs framför mig. Där är jag helt övertygad om att jag kommer få massa redskap för att komma vidare med Zoë. Dessutom väntar jag in leverans av boken "Släpp kontrollen lös". Kommer att lusläsas!!

Dessutom är jag i fullgång tillsammans med Anna och Buster med att försöka ta lite poäng på viltspåret... Vi återkommer med detta. Jag (och Zoë) är till en början anmäld på anlagsprov! Så nu växlar vi om och varvar ner det sociala.

Men var ni säkra på att vi snart kommer tillbaka på lydnadsarenan, starkare, gladare och trevligare än tidgare!!

Tjing!!

Med tanke på hur Zoë har betett sig i större perrosammanhang sista halvåret så vill jag här länka in till diskussionen Susanne, Margareta och jag har fört på Aberlours blogg idag. Kom gärna med era tankar och idéer. Som jag avslutade med i min kommentar; mitt mål med relationskursen hos Jan Gyllensten i november är att hitta redskap för hur jag hjälper Zoë att ignorera och stänga ute andra hundar vid dessa större samlingar. Av Susanne Persson fick jag ett boktips i helgen, och efter lite efterforskning ikväll så känner jag bara att detta är ju mitt i prick för mig just nu. Någon som läst den? Tyck till, det jag hittat på nätet verkar vara superpositivt.

Nästgårds till Ängadal ligger ett annat vackert, välbevarat hus. Maltesholm heter det. Maltesholm slott.


Där bor Jacob Palmstjerna.

En väldigt vacker lördag, för några veckor sedan, hade jag bestämt mig för att hälsa på kära Jacob. Eller snarare, använda mig av den fantastiskt vackra slottsparken, en av Skånes vackraste, som är öppen för allmänheten. Dock så hade jag inte räknat med ett jaktlag i omfång 20 pers hade tänkt använda samma mark. Så jag fick vända om och ta plan B, Stackadala frilufsområde som ligger granne med de gigantiska ägorna. Och vilken tur att jag fick tänka om, för det visade sig att jag istället upptäckte ett riktigt smultronsställe!!

Strålande sol, hög luft, porlande bäckar och en vacker, väl underhållen lövskog!! Tänk, jag har inget minne att jag varit här som barn!



Ett skogstroll...



Gissa om jag känner mig nöjd med beslutet att flytta ut från stan till denna härligheten!!

Så här lagom, med en ny helg i antågande, så tyckte jag det var på sin plats att tacka Margareta, Ingemar och Ginnis för en UNDERBAR, dock dimmig, förra helg. Tack, tack, tack!! Det var långa promenader, härliga samtal och en del tjafs på programmet… Inte mellan mig och Margareta då utan mellan en viss vass tik som minsann skulle sätta en skitglad unghund på plats. Och hon gav sig inte heller!! :-)

Hade jag varit lika klok förra helgen som jag är nu med detta i bagaget så hade vi börjat med promenad. Men nähä, det var stora hälsningscermonin vid grinden och hundarna kring benen. PANG sa det bara så satte Zoë igång och "fostrade" Ginnis. Viss blodvite uppstod, men Ginnis verkade inte få några men utav det hela. Han var lika glad för det. Promenaderna fungerade betydligt bättre. När jag tyckte Zoë tog "för mycket plats" kunde jag styra och bromsa henne med rösten. Margareta hjälpte till. Framför allt var det Ginnis pinnar som hon ville sno (fick hon inte) eller så skulle Ginnis "vallas in" när han sprang för yvigt (fick hon inte heller). Tänka sig att det blev en Zoë-polis!! Men inomhus höll vi dem åtskiljda. Å andra sidan fick de vars ett våningsplan på kvällen i detta fantastiska hus som de bor i. Tro inte på allt shabbysnack Margareta kör med. Fantastiskt inspirerande för mig med Ängadal. Jag står i lä med dessa underbara verandor. Och närheten till vattnet!!! Jag menar – EGEN BRYGGA!!

På den nedre av dessa verandor ialla fall blev jag serverad hur mycket vin som helst tillsammans med grillat och smörstekta kantareller. Inte illa. Jag parkerade mig nöjt i en korgstol medan Zoë lekte charmprinsessa (med Ginnis på behörigt våningsplansavstånd). Hon följde glatt med både Margareta och Ingemar när de hämtade mer mat och vin. Följde dem hack i häl, inne som ute och gjorde allt och lite till för att fjäska tillbaka poängen efter blodvitet... Jag hoppas hon lyckades. För vi vill hemskt gärna komma tillbaka!

Ännu en gång, det är så roligt med hundvärlden, perrovärlden i synnerhet. Man träffar så mycket härliga människor och ser ställen som man inte haft anledning att besöka innan. Jag har nu besökt Karlshamn för första gången i mitt liv. Och fick se en fantastisk natur. Som dock snabbt övergick till dimma när vi kom. Men vad gjorde det när Margareta beskrev allt så målande. Och dessutom lade ut bildbevis i sitt utförliga blogginlägg om helgen. Min bloggtaktik verkar vara att dränka mina läsare i text... men det balanseras så fint av Margareta som överöser oss med vackra bilder. En väldigt vacker bild i inlägget föreställer mig, när jag utförde en något misslyckad balansövning som slutade med att iPhonen åkte i vattnet... Vilket skedde 2 sekunder efter att jag publicerat ovanstående bild på Facebook. Vilken TUR då att jag gjorde det ute på en sten, så jag ialla fall hade ETT kort med mig hem...

Förra veckan var jag i Göteborg t/r för att få möjlighet att lyssna på Maria Brandel.

Maria Brandel (fd Hagström) är en väldigt framgångsrik hundförare som har tävlat på SM- och landslagsnivå i spår, sök, lydnad och räddning med bland annat 4 SM guld, 4 SM silver och 1 brons som bästa resultat. År 2000 vann hon VM för räddningshundar i Österrike. I år har hon vunnit lydnads-VM i lag och individuellt lydnads-SM. I dagsläget har Maria två working kelpies som hon tävlar med. Ex som främst tävlar svallning och Ylle som är hennes bruks- och lydnadshund. Ylle är fyra år och har hittills fem SM placeringar. Maria har skrivit två böcker "Nosarbete" om spår och uppletande och "Från valp till stjärna" om lydnadsträning. Läs dem!

Redan förra sommaren hade jag möjlighet att via Petra Staaf, få träna en heldag tillsammans med Maria. Men då hade jag INTE kommit långt och var knappt hälften så mottaglig för hennes kunskap. Därför var det inte så mycket att snacka om när jag såg att hon skulle prata tävlingslydnad i Göteborg och dessutom ha en clinic i Kungsör i november. Det var bara att anmäla sig och boka tågbiljetter. I Göteborg fick jag både sällskap och övernattning av Ki, i Kungsör blir vi nog ännu fler… :-)

Maria inledde med frågan: Vad menas med att lyckas på tävling? Givetvis är svaret på detta… att göra samma resultat som på träning. Men hur svårt kan detta vara??? Alla detaljer ska fungera, men också allt annat. Nerver, störningar, dagsform… etc.
Hunden måste göra ett bra jobb, men också föraren!! Vad Maria hela tiden återkom till var att vi förare måste få hunden att tycka att lydnaden är det absolut roligaste leken hunden vet!! Leken är viktig. Leken är den stora skillnaden för att komma hela vägen istället för en bit på väg…

Marias hundinlärning är uppdelad på fyra delar:
• grundträning
• detaljer/moment
• kedja/helhet
• tävlingsträning

GRUNDTRÄNING
Här tränar man in belöning av hund, få hunden engagerad/hitta rätt stressnivå, on/off-knappen (den berömda) och att få hunden att ta i med full kraft varvat med passivitet. Börja med att leka med hunden. 15-20 sekunder räcker, det viktigaste är att vara noga med att hunden ger full fokus under passet. Dra ut tiden efterhand för att hunden tillslut (inför tävling) ska klara av att behålla fokus motsvarande dubbelt så lång tid som programmet varar.

Prio ett är full fokus på mig!!

I leken så jobbar man in en bra start, man utvecklar belöningar (dvs man lär hunden uppskatta olika belöningar, och jobbar upp värdet för belöningen), man utvecklar belöningsritualer, skapar ett stort intresse för dig, lär hunden spelets (lekens) regler, jobbar in belöningsmarkör (ord, smackande eller klicker) men också jobbar in störningsträning på ett tidigt stadie. Även om något annat intressant kommer i vägen, vill hunden fortsätta leka med dig??

Delarna som man redan i grundträningen/leken jobbar med är:
• följsamhet
• koncentration
• kombinationen ta i och tempo
• röra sig ifrån föraren
• rapportering (med leksaker!!!! och allt annat möjligt, inget moment ännu…)

Glöm inte att backa tillbaka till leken (även längre fram i träningen) när något inte fungerar!!

DETALJER/MOMENT
Hitta och speca ner hur målbilden ser ut för varje moment! När du sedan jobbar med inlärningen, utvärdera och fundera:
• Är det detta – som hunden gör – som du vill ha?
• Vissa saker kan vara ok att släppa igenom, men det ska vara ett medvetet val. DOCK så är ominlärning alltid svårare än nyinlärning!!
• Viktigt att gå vidare i träningen!! Varning för att fastna på grundstadiet (perfekt blir det aldrig), men vissa saker å andra sidan kräver lång tid att utveckla.

Vad bör då hunden klara av, när kan man anse att hunden kan ett moment?
• klarar det utan hjälper
• klarar det på första försöket
• klarar det med små förberedelser
• klarar det med störningar

Överträning
När hunden kan ett moment – fortsätt!! Platsliggning och sitt i grupp är moment som måste övertränas för att man ska vara säker på att de fungerar i skarpt läge.

• Signalkontroll; lyssnar hunden BARA på dina kommando, eller kan någon annan få den att ligga/sitta upp? Eller för att skoja till det, kan din hund kommandot sitt när du själv står på en stol? Prova!!
• Miljö; är det förankrat i nya miljöer, stökiga miljöer, tysta miljöer, doftrika miljöer?
• Avstånd; tävlingsledaren avgör när man ska vända upp mot hunden/alternativt gömma sig. Har du marginal på metrarna?
• Bakgrund; är din hund van att ligga med öppen plan bakom sig, skog bakom sig, cykelbana bakom sig, vägg bakom sig?
• Förarens egen position; kan hunden ligga kvar även om du står snett framför den? Om du lägger dig ner själv? Om du sitter ner?
• Tid; tävlingsledaren avgör tiden (med tidtagare såklart) men har du marginalen? Hur länge kan din hund ligga? Dubbelt så lång tid som krävs?

Störningsträning
Vad är en störning för din hund?
Vilka ritualer har du när hunden störs? Om du inte finns, se till att skapa ritualer när hunden blir störd!
Vilka störningar är viktigast att hunden kan hantera?
Se till att lägga in en störning i varje träningspass.

Exempel på störningar
• andra hundar
• andra människor
• lukter
• miljö
• föremål
• förvirrad förare
• underlag
• höga ljud
• att bli kommenderad
• använd FANTASIN!!! ju mer man gör, desto mer roligt hittar man på…

Se till att få mycket rätt!!
Att använda lätt övning vid svår störning!
Börja smått.
Se upp med rädslor och aggressioner, meningen med störningsträning är att skapa självförtroende hos hunden.

KEDJA/HELHET
Med kedja menar Maria att man tränar:
• flera moment eller delmoment efter varandra innan belöning
• att lära hunden jobba längre stund innan belöningen
• träna hunden att kunna gå mellan de olika momenten med bibehållen fokus
• träna dig själv att agera tävlingsmässigt

Det är ett bra sätt att checka av statusen på de olika delarna. Även här är det viktigt att man börjar smått. Ju mer man bryter ner de olika momenten, vanligt vid klickerträning, desto viktigare är det att kedja samman de olika delarna. Och få hunden att förstå att "ibland gör vi mer saker innan belöningen".

Även om Maria menade på att det är ett sätt för oss förare att lära oss agera tävlingsmässigt, så var det viktigt att vi inte TÄNKTE så förtvivlat tävlingsmässigt när vi skapar kedjorna.

Hur gör man då en kedja?
• lägg ihop delar/moment
• använd fantasin
• lägg in cikuskonster som ett moment; lättar upp allvaret OCH hjälper utmärkt till att träna uthålligheten
• agera tävlingsmässigt själv
• i vilken ordning man lägger in momenten beror helt på syftet; är det ett moment som är svårare för hunden lägger man kanske den sist så det från utfört moment är kortast tid till belöning… en direkt bekräftelse till hunden att den är duktig
• se till att träna på rätt saker – dvs inte det som hunden redan kan…
• träna på svaga delar
• glöm inte att utvärdera!!

Efter en kedja – utvärdera (filma…):
Hur var helheten?
Titta på detaljerna, både på hund och förare
Vad händer mellan delarna, i övergångarna?
Vad vill man inte ha i kedjan igen?
Gör upp en prioriteringslista (utifrån om det är tävlingssäsong eller ej), vilka delar ska man backa tillbaka och åtgärda först…

Genom att kedja så tränar man hunden i uthållighet. Det har ingen betydelse på vilken ordning man lägger in momenten, det är absolut inte nödvändigt att man gör det i samma ordning som momenten dyker upp på tävling. Tänk inga regler! Tänka istället det som passar en själv och hunden. Cirkuskonster är utmärkt att lägga in för att jobba med uthålligheten!!

Var belönar jag i kedja?
• i slutet av kedjan (eller på några punkter under kedjan)
• efter ett avslutat moment i kedjan
• MEN HELST mitt i ett moment, när hunden är som mest fokuserad
• ALTERNATIVT i övergången mellan momenten, då denna passage har minst värde för hunden, genom att belöna här höjer man detta och överraskar…
• när du gått av plan

Fundera över vad belöningen ska leda till och vad man gör om belöningsförväntan stiger för högt.

Vad gör jag när det blir fel i kedjan?
Frågan är var felen ligger:
• tekniska fel; strunta i det inne i kedjan, notera det för framtida arbete och testa detta separat.
• för het eller för oengagerad; BRYT
• fungerar detaljen?
• fungerar momentet?
• fungerar kedjan?

Utifrån hur det gick är det viktigaste att fråga sig – vad gör jag nästa gång?

OAVSETT hur allt går så är det viktigaste att ge hunden en bra upplevelse!!! Skapa en bra känsla hos din hund OCH dig själv. Se till att hunden trivs och har det bra!

TÄVLINGSTRÄNING
Hur kan man jobba tävlingsmässigt på egen hand:
• ny plats, eller olika ställen på samma plats
• uppvärmning innan träning
• ingång på planen utifrån satt äggklocka
• väntetider; uppstarter mellan momenten i väntan på en fiktiv tävlingledare
• ladda planen i med koner och hinder innan träningen påbörjas
• träna momentövergångar
• jobba med rutiner/moment/avslut för att säkra momenten

Hur kan man jobba tävlingsmässigt i grupp:
• kommendering
• väntetid; att inte kunna välja exakt start
• styrning
• störningar
• ge positiva upplevelser i samband med träning (Maria ber alltid sina träningskompisar att ge positiv feed back alternativ konstruktiv kritik. Det som man inte har en lösning på behöver de inte påpeka, hon är fullt medveten om det ändå och utan positiv feedback gör det henne inte bättre).

Hunden gör mycket av jobbet, men föraren har viktiga uppgifter:
• styra upp målsättning och planering; VI har stort ansvar för hur det går. Det krävs rätt mycket för att skylla på hunden.
• fokus; kan jag inte fokusera på träning så kan jag inte det på tävlingen heller…
• koncentrerad
• rutiner; vad gör jag på tävlingsdagen?
• hantera nervositet
• taktik; har jag tänkt igenom alla scenarier så jag tar rätt beslut på tävlingsdagen?

Allt detta ska integreras i den vanliga träningen. Det handlar inte om att träna mer, utan tänka mer och träna bättre!
INGET HUVUD I SANDEN…

"Viljan att vinna är inte på långt när så viktig som viljan att förbereda sig för att vinna."
MARIA BRANDEL

Oj oj, vad det har hänt grejer sedan sist. Det har varit intensivt sista veckorna, för efter den härliga träningshelgen med Johan så fick jag besök av Susanne Persson. Hon var nere i Malmö i jobb och stannade över på Ängadal med mig och Zoë.

Det blev så klart en massa hundsnack. Jag hade fått i läxa av henne att skriva ner en kriterieplan på hur jag skulle komma vidare i platsliggningen. Det hade jag väl inte hunnit som jag skulle :-), så vi körde hela tisdagskvällen med vin och diskussion kring detta. Underbart!! Stärkt av all input så lade jag en ansenligt del av min arbetsdag på onsdagen till att renskriva och strukturera. Något nöjd var jag när jag kunde visa upp 2 sidors excelark för Susanne i bilen hem. NÖRDIGT, eller hur!! Men NÖDVÄNDIGT för att jag ska få till det. Och det vill jag ju!

Min stora reflektion är att jag såhär långt använt fel belöning – gå fram och tillbaka och mata (tron att mat är lugnande). Vad jag nu istället går över till är distansbelöning. Och detta med tennisboll, då detta tänder henne bättre (hög belöningsgrad). En annan reflektion är att jag inte varit tillräckligt bra på att få till lyckade övningstillfällen, dvs jag har inte lagt störningen på rätt nivå. Gjort det för svårt direkt, inte fått möjlighet att belöna, själv blivit frustrerad och så har inte Zoë lärt sig något den gången heller…

Jag har nu delat upp platsliggningen i 7 delar:
• sitt vid fotposition (här kan hon ljuda för att hon är uppvarvad)
• ligg vid kommando (samma här, är hon för högt i varv så kommer ett skall samtidigt som hon lägger sig)
• gå ifrån/AVSTÅND (här kommer hon smygandes efter mig, av osäkerhet)
• stå stilla/TID (här kan hon ljuda, ett annat ljud än i början, där det handlar om energinivån, här är det mer en fråga vad vi håller på med, dvs uppgiften är inte klar för henne)
• gå tillbaka
• ligga kvar vid fotposition
• sitt vi kommando
• haktryck

Haktrycket har jag plockat ut tills vidare och jobbar bara med det inomhus som en koncentrationsövning. Hon kan bjuda på det vid platsen, men än så länge är det inget krav från mig att hon ska ligga med hakan nere.

Som ni ser ovan så är det tre saker jag behöver jobba med:
• PASSIVITETSTRÄNING; hitta känsla i Zoë INNAN jag tränar platsen. Detta är framför allt viktigt ju svårare det blir, dvs okända miljöer och med hundar i närheten.
• AVSTÅND
• TIDEN

… och så efterhand lägga på STÖRNING.

Den i sin tur har jag delat upp i följande delar:
• hemma
• kända miljöer med hundar på avstånd – dvs med träningsgruppen
• kända miljöer tillsammans med hundar – dvs med träningsgruppen
• okända miljöer ensam
• okända miljöer med hundar på avstånd – så fort jag får tillfälle, ex Kungsör
• okända miljöer tillsammans med hundar – så fort jag får tillfälle, ex Kungsör

STEG 1
Distansbelöning med bollen – AVSTÅND
• Tillsammans lägger vi ut bollen på lämpligt avstånd, därefter lägger jag ner Zoë och går själv ut till bollen och vänder upp mot henne. Bollen precis framför mina fötter. Fäster blicken förbi henne, berömmer lugnande & ett VARSÅGOD!
• Jobba ut meter för meter fram till 20 meter och därefter gå runt husknuten (gömd). Starta på 5 steg upp till 50 steg. Kriteriehöjning 2 steg i taget upp till 15 steg, därefter 5 steg i taget. 10 gånger per pass.
• Är det något avstånd där kriterieökningen är för stor? Backa tillbaka 8 av 10 gånger ska fungera!
• Testa gärna emellanåt större kriterieökningar, men se det som ett test!!
• Applicera detta på de olika störningarna.
• Pendlar mellan de olika störningarna, träna de parallellt, men då tänka på att backa tillbaka i avstånd dit vi klarar det i denna miljö (nödvändigt med checklista...)
• Reflektera och anteckna för varje pass. Vad gick bra, dåligt, hände något ovanligt, när på dagen, var var vi, hur var vädret?

STEG 2
Distansbelöningen med bollen – TIDEN
• När Zoë förstått bollen som belöning och att den kommer med VARSÅGOD! så ska jag prova att lägga bollen bakom henne. Bör funka i samband med att jag går över och jobbar med tiden.
• Eftersom nu avståndet fungerar, så måste jag tänka på att pendla mellan avstånd och tid och inte göra det för monotont – så att Zoë kan gissa sig till vad som händer härnäst. Alltså 10 meter 5 sekunder, 7 meter 10 sekunder, 11 meter 7 sekunder, 15 meter 20 sekunder etc.
• Varje pass ska vara planerat hur jag ska pendla mellan tid och avstånd.
• För att jag ska hålla tungan rätt i mun och det är så lätt att bli förvirrad i stunden, så ska jag i förväg skriva upp olika variationer som jag kan utgå ifrån. Med kriterieökning så att jag till slut (så småningom) kommer i mål – platsliggning med gömd förare i 5 minuter.

Som ni förstår på denna uppsats så krävs det en gedigen cheklista i excel. Men ska jag verkligen få till detta att bli stabilt och tryggt så behövs denna cheklista. Annars kommer jag stå med tomt huvud när det är dags att träna. Dessutom är det skönt att få kryssa av efterhand som vi lyckas. Så man ser utvecklingen. Jag kommer helt att fokusera på distansbelöning, jag tränar alltså inte tillbakagångarna eller något komplett moment ännu. Detta är en djupdykning på de två delar som jag har mest problem med. TRE – viktigt att tänka på är också att jag hela tiden jobbat vidare med PASSIVITETSTRÄNINGEN i nya miljöer. Så att jag får till dessa lyckade träningstillfällen, där jag har lagt svårigheten på rätt nivå.

Puh!!! Here we go!