Söta Zoë - SE UCH Aberlours Brilliant Career

Inte idag i Hässleholm ialla fall. För då gjorde Zoë utställningspremiär och det med bravour - BIR-valp - med följande omdömme:

Vackert feminint huvud med bra proportioner. Bra hals och överlinje. Välvinklad bak. Bra ben, fina tassar. Rör sig bra från sidan, aningen trång bak. Bra päls. Välpresenterad.

Att det inte var mer än tre valpar som deltog gjorde inte så mycket. Vi har ju tagit vår första seger... :-) Nu får vi börja träna in segergesterna på allvar inför Malmö.

Idag har vi haft en kul aktivitet, Zoë och jag. Jag fick chansen att hänga med en informell ordnad utställningsträning INOMHUS i en sporthall i Vellinge. Kul och givande. Det är verkligen trix och fix för att få själva visningen att fungera perfekt. Och jag fick betala för att vi lät Casper och Zoë busa innan vi gick in. Hon hade ju stenkoll på var Casper var precis hela tiden... Och när vi skulle ta ett sista varv så hade jag en Bulle som tittade bakåt (på Casper) precis hela tiden. När jag försökte undgå problemet genom att springa fortare så var det ju inget hit heller, att gå upp i värsta galopp...

Vid visningen fick jag allt som oftast kommentaren - nu står hon som en makaron igen... :-) Med andra ord ännu ett smeknamn!!

Summa summarium; inte leka med hundar innan visning :-), inte hela världen att hon skuttar en del så länge det fortfarande är roligt, träna mer på att stå still och titta rakt fram, samt att bli hanterad. Dessutom prova tandvisning med lite olika folk. Med andra ord ett mission när vi är i Göteborg Susanne.

Grand finale var tokbus i Kägligen naturreservat. Så himla fint där är och skönt ställe att släppa hundar på. Toppen omväxling till Limhamnsfältet Caroline. Dit får vi åka någon gång!! Extra roligt att se hur bra inkallningen fungerar. Nu vågar jag lita på det. Och gissa om jag kommer jobba järnet för att inte tappa detta.

För bildbevis på dagen titta gärna på:
http://ceasarococos.aberlours.se/#home

Jag behöver väl knappast tillägga att det var en mör valp hemma resten av dagen. Så nöjd man känner sig när vovven fått maximal stimulans.

Veckan bilder kommer här:



Söta Zoë hoppar numera upp själv upp på parkbänkar och sitter prydligt och spanar förbipasserande på Södra Promenaden i Malmö. Under tiden trycker matte i sig en falafel. Och ja, kikärtbullar gillas även av Zoë-bullen.



Första bilden är tagen 23 september. Då var grynet inte många veckor och inte så himla kul tyckte farbror Tajan. I torsdags däremot så var det ett riktigt kul yrväder som hade växt till sig. Non stop höll de på, både nere på fältet och hemma. Tillslut fick vi ge Tajan lite time-out från Zoë ute på balkongen. Direkt slumrade han till. Grynet däremot låg bara och väntade på rond två...


Snääääääla matte bara lite vaniljvisp till... :-)

Jag måste få hylla dig Susanne. För din omtänksamhet, ditt engagemang och kunnande. Jag kunde inte ha valt en bättre uppfödare och vän!! Kram till dig och tack, tack, tack för att du finns för mig och Zoë-Bullen och för allt som du hjälp till med.

Vi delar ju Zoës livmoder, och tävlar om vem som är hennes favve-matte. Även om Zoë med all önskvärd känsla visar sin pussiga kärlek till mig, så höjer jag hatten för Susanne. Bättre extramatte finns inte. Det ska isåfall vara flickorna med Alicia i täten. Tätt följd av Annie (som slutligen fallit till föga för Zoës charm) och Linda. Och Ola måste också få vara med på en hörna. När jag hämtade henne igår så räknade jag efter och av Skruttans dryga 7 månader i livet så har säkert 3 månader spenderats i Rydebäck. Är det inte ensam så har hon matte hängande efter sig med vinglaset i handen :-) och middagen serverad...

När jag fick tillbaka henne igår så var det som en helt ny vovve :-). Äntligen så börjar jag landa med henne och vilken present är det inte då att få tillbaka Zoë efter några dagars passning med en inkallning som sitter som en smäck. Och en kontrollerad energi och uppmärksamhet som jag såååå längtat efter. Så mycket av de ljuvliga brun/gröna ögonen som jag sett de sista 24 timmarna har jag inte sett på totalt på 7 månader. Ändå är hon inte nyklippt... Jag hade inte klarat detta utan din hjälp Susanne. Men VILKEN kick jag fått av att få tillbaka en sån fantastisk version av Zoë. GISSA om jag känner mig laddad och motiverad att förvalta detta.

Vad har då hänt? Jo, Susanne hade bestämt sig för att köra inkallnings-camp med Zoë i helgen. Och vilket resultat!! Jag tror nog allt att du blev lite förvånad själv över hur unikt skärpt hon är vår lilla Zoë. Det roliga att se är hennes koncentration och fokus. Ni som följt oss här på bloggen vet ju vilket yrväder hon är. Men när man väl hittar knappen till hunden så bara rasslar det till. Än en gång - vilken KICK jag har fått av detta. Nu är det flera korta pass per dag. Och ligg under gång är favoriten just nu (glada skall-tillrop kommer från kryllet varje gång hon lägger sig), och parallellt är det inkallning, fot och stanna kvar (sittandes) som gäller.

KRAM till Susanne från oss i Malmö

Gissa om jag var stolt när jag kom till jobbet idag. Efter gårdagens snökaos ville HELA Malmö åka stadsbuss i morse. När jag stod och väntade och såg kön framför mig så övervägde jag att gå istället... men sen som jag var :-) tyckte jag ändå det var värt ett försök. När vi tre hållplatser senare stod som packade sillar på bussen och busschaffören hojtade - Vill ni packa er in så akta hunden! Och där stod jag på en halv kvadratmeter med en blixtstilla Zoë mellan mina ben. Jag blev stolt att hon köpte trängseln hela vägen utan ett pip. Och hela bussen log åt oss. Gulliga var vi som look alike, men gulligast var nog valpen.

Och så tänkte jag ikväll mäta hennes mankhöjd för att se hur långt vi kommit. Hade god hjälp av en kompis. Men när jag efter ett glas vin fick till måttet 48 cm var jag tvungen att kolla i ras-standarden (tik 40-46 cm). Nja... vi fick nog göra några fler försök. Men lägre än 43 fick jag inte henne... Susanne, är det verkligen en 7 månaders Perrovalp jag har eller Grand Danois???? Vi får nog kontrollmäta henne imorgon. :-)