Det var ju faktiskt inte bara änglsan...
... i påsk. Vi hann med en massa trevligheter också.
Vi tillbringade en hel del tid ute på syster ysters balkong. När det var skugga framåt eftermiddagen så kunde Zoë kosta sig på att sitta upp och posera tillsammans med Stockholms-sötnosarna...
... annars tillbringade fröken Z gärna tillvaron på detta sätt.
Vi promenixade ner till centrum (Sigtuna), testade lekplatsen och åt lunch i det fina vädret.
Och vi tränade haktryck med bästa störningsmomentet i form av kullerbyttande Jonathan i bakgrunden och nyfiken Cornelia som ville veta vad vi höll på med och gärna ville vara med.
Vi tog en liten paus från vilddjuren, tog pendeln in till stan och träffade två andra vilddjur – Ella och Peppar.
Fast kanske är det egentligen de tre medföljande kvinnorna som var lätt galna. Susanne, Sanna och jag tyckte det var en strålande idë att promenixa på Gärdet i det fina vädret och sedan följa upp med lite lydnadsträning. Men glidflygare i himlen, hästar som skrittade förbi och massa publik så var det störningsmoment så det räckte och blev över. Vi blev alla tillslut både varma och törstiga och sökte upp Härliga hundar på Östermalm för en välbehövlig fika.
I vanlig ordning så kröp räkan ihop som ett knyte på väg hem. Och sov non-stop i typ en vecka innan hon hämtade sig...
Vi tillbringade en hel del tid ute på syster ysters balkong. När det var skugga framåt eftermiddagen så kunde Zoë kosta sig på att sitta upp och posera tillsammans med Stockholms-sötnosarna...
... annars tillbringade fröken Z gärna tillvaron på detta sätt.
Vi promenixade ner till centrum (Sigtuna), testade lekplatsen och åt lunch i det fina vädret.
Och vi tränade haktryck med bästa störningsmomentet i form av kullerbyttande Jonathan i bakgrunden och nyfiken Cornelia som ville veta vad vi höll på med och gärna ville vara med.
Vi tog en liten paus från vilddjuren, tog pendeln in till stan och träffade två andra vilddjur – Ella och Peppar.
Fast kanske är det egentligen de tre medföljande kvinnorna som var lätt galna. Susanne, Sanna och jag tyckte det var en strålande idë att promenixa på Gärdet i det fina vädret och sedan följa upp med lite lydnadsträning. Men glidflygare i himlen, hästar som skrittade förbi och massa publik så var det störningsmoment så det räckte och blev över. Vi blev alla tillslut både varma och törstiga och sökte upp Härliga hundar på Östermalm för en välbehövlig fika.
I vanlig ordning så kröp räkan ihop som ett knyte på väg hem. Och sov non-stop i typ en vecka innan hon hämtade sig...
Kommentarer
Trackback
