Blues-brother och (o)ljudokänslig hund

Igår var jag (via Hall-familjen) även en tur till Bjärred och några vänner till mig. De har inte träffat Zoë sedan hon var pytte-valp. Men Zoë och Viggo fann varandra på studs, med hjälp av ett gemensamt intresse för tennisbollar... När Viggo i extas skulle hålla saxofon-konsert för mig och Christina så stod Zoë på första parket och sniffade nyfiket "vart ifrån kom detta annorlunda ljud??" Hahahaha... roliga hund!



Viggo var jättesöt... :-) Med ett halvårs saxspelande lät Gläns över sjö och strand som det lät. Men vad gör väl det när han själv var skitnöjd över att "där satt den!!". Dagen skratt kom när Christina berättade att han hon själv blev impad över sin son som kom och berättade att han ville lära sig saxofon, för han skulle spela blues. Wow, tänkte Christina, vilken cool son. Ja, sa han, jag ska spela som Lisa i the Simpson!!!! Hahahaha!!!

Jag tackade min lyckliga stjärna iallafall över att Zoë orädd luktade sig fram till ljudet, och att när vi tidigare på kvällen gått en långpromenad (prataprata-promenad) och fick uppleva ett mini-nyårsafton-fyrverkeri. Zoë bara tittade upp i luften på fyrverkerierna och fortsatte sen sitt sniffande. TACK!!!!

Kommentarer
Postat av: Anna

Man undrar verkligen vad hon tänker lilla Zoë om var ljudet kommer ifrån. Underbart! :-))

2012-01-12 @ 09:43:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0