7 veckor

Tiden har gått otroligt fort och nu är det bara några dagar kvar tills Zoë flyttar hem till Susanne. Jag har hållt oss aktiva in i det sista. Allt utifrån Zoës villkor såklart. Men genom att vila henne massor mellan varven så har hon ändå velat vara med när det gäller träning. Vi har hunnit med brukskursen med spår, helgkurs i trix & konster och intensivträning i lydnad förra helgen. Och dessutom pressat in ytterligare ett besök hos söta lilla familjen i Märsta där vi firade valborg.




Jag bloggar separat om utveckligen på brukset, lydnaden och hur jag egentligen hamnade på en trix & konster-kurs NU, med en öltunna till perro. På tal om detta då, nu till det riktigt intressanta just nu. Vad sägs om denna siluette:



Vikten är nu uppe på 17,2 kg (+ 2 kg jfr med vecka 5) och midjemåttet 65 cm (+9 cm jfr med vecka 5).

TACKA SJUTTON för att det börjar bli kämpigt för söta Zoë (tidigare känd som Turboräkan...) att ta sig fram. Det går numera INTE att stressa henne. Går jag för fort tvärstannar hon helt enkelt och bara stirrar på mig. Typ "LUGNA dig matte, jag kan inte bättre än så här":



Hon äter bra, så mycket hon själv vill, vilket innebär ca 40% mer än normalportion. De sista två veckorna har jag gett henne valpfoder, Royal Canin torrfoder. Detta äter hon tre gånger per dag och har numera en mage i prima skick. De slemmiga flytningarna :-) började efter hon passerat 5 veckor och jag har märkt sista veckan att hon har börjat tappa tussar av underullet. Så pälsens kvalitet har försämrats. Nån gång mellan vecka 5 och 6 så blev det en svankig rygglinje.

Nu lämnar jag över staffettpinnen till Susanne & co (tjejerna och å världens bästa Ola).



Hemma i villan i Helsingborg byggs det valprum för glatta livet. Allt för att Molly och Zoë ska få alla sina valpar med bara några dagars mellanrum i bästa lugn och ro. Du har mitt FULLA förtroende Susanne, detta blir hur bra som helst. Och SOM jag längtar efter att se vad som döljer sig i Zoës mage.

Kommentarer
Postat av: Sanna

Åmen fina fina bullen!

Bråttom har hon glömt hur man stavar till. Fantastiskt hur hormonerna påverkar henne. Och vikten förståss - man springer ju inte gärna om man har gått upp i vikt. Lilla mamsen, vi längtar så efter att se vad som finns därinne!

2012-05-05 @ 18:05:34
URL: http://perro-peppar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0