Precious little prince Eliot

Det är väl inte så många som missat att han nu är här – sedan tre månader tillbaka. Sötaste lille prinsen. Zoë har tagit det nya med jämnmod. Hon är såklart helt underbar tillsammans med honom. Är det något som jag ska "klaga på" så är det kanske de otåliga pussarna som hon ger honom. Men inte en enda gång har prinsen blivit ledsen av det, utan har från början lärt sig att hålla andan tills kärleksattacken är över.
 
Zoë har inte bara fått en "lillebror" utan även en ny älsklingsbästis, Jessica 10 år. Ett par gånger i veckan ringer hon och frågar om hon får rasta Zoë. Detta kan innebära att hänga med kompisarna, träna på agilitybanan eller varför inte jaga tennisbollar. När Zoë är hemma igen strosar hon nöjt till korgen slänger benen i vädret och somnar. Härligt är att hela familjen Alemo äääääälskar Zoë och mer än gärna passar henne närhelst jag behöver hjälp. Behöver jag inte hjälp så lånar de henne ändå. Som när de paddlade bräda härom helgen.
 
Zoë höll show för hela Västra hamnen när hon försökte valla in Jessica och hennes kompisar. Upp på ena brädan, skällande på de andra barnen för att de inte höll ihop. Hopp ner i plurret för att simma till nästa bräda. Upp på den och skälla. Ner igen och upp på nästa bräda. Och så vidare och så vidare. Ett evighetsarbete för en vattenhund att försöka hålla ihop 3 st 10-åringar.
 
Planen är att Jessica ska prova agility till hösten tillsammans med Zoë. Tanken från början var att familjen skulle prova-på-perro genom att passa Zoë några gånger. Men nu verkar det inte bättre än att Zoë valt in familjen Alemo som extrafamilj och att hon delar sin tid mellan oss för att göra alla nöjda. Nja. Riktigt så har det inte blivit ännu. Men just nu är vi alla väldigt nöjda med situationen och mest nöjd är Zoë. TACK Helene som sammanförde oss. Match made in heaven!
 
Försök har gjorts att få prinsen att fatta att tennisbollar är till för att kastas. Än är det inte hemma.
 
Sova bör man göra. Mycket och länge. Det tycker både prinsen och drottningen. Prinsen är en sjusovare, vaknar helst inte före 10. Till och med småbarnsmamman pallrar sig upp tidigare än det. Men Zoë viker inte från prinsen förrän han också vaknar. Gulle!!
 
Även i vårt andra hem, Sockengatan i Helsingborg tar hon sin uppgift på fullaste allvar. Håller prinsen sällskap när han gymmar. Igår fick jag beviset på att hon hittat sin uppgift i den nya flocken. Prinsen låg ute och sov på terassen. Alla dörrarna var stängda. Helt plötsligt blev Zoë orolig och sprang till altandörren. Och därefter till groventren som även den var stängd. När jag reste mig upp så såg jag ju att prinsen hade vaknat. När jag öppnade groventren så rusade Zoë till vagnen och tittade uppfodrande på mig - hallåååå han är ju VAKEN!! Sötaste Zoë!!! Puss på dig!
 

Kommentarer
Postat av: Margareta och Ginnis

Hurra!
Ett blogginlägg med två sötnosar. Jag fick inte en enda bild på Zoë på kennelträffen men "Prinsen" (namn nr 3?) fick jag några fina bilder på. Några finns på min blogg.
Sängen på Sockengatan hade Ginnis legat in ordentligt. Märkte inte Zoë det? Hoppas på flera blogginlägg framöver! KRAM!

2013-06-26 @ 19:15:23
URL: http://perroginnis.blogg.se
Postat av: Sara och Kalle

Härligt att läsa. underbart att Zoë tar sin uppgift på allvar och att du har lite extra hjälp till henne när du nu också har Prinsen :)

2013-06-28 @ 07:05:59
URL: http://smisaro.blogspot.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0