Ellas sista dag...

Och bara för det så börjar min vilding lugna ner sig ett snäpp till. Döm min förvåning när hundarna kunde ligga med vars ett ben en bit ifrån varandra – TYSTA – och tugga ifred istället för att jaga varandra som katten och råttan...


Den stora bruna är förgrunden går inte att missa. Ella däremot skymtar fram i sin väska borta vid elementet. :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0