Söta Zoë - SE UCH Aberlours Brilliant Career

Med inställd spårkurs (under 4 veckor) och lydnads-tävlingspremiär (2 stycken) pga av denna eländiga snön så börjar miss Z bli lite rastlös. Speciellt eftersom matte envisas med att jobba långa dagar nu inför jul. Dagens höjdpunkt, förutom lunchrundan då hon försöker hälsa på alla som kastar en blick på henne... är annars sen-eftermiddagens uppletande av leversnittar på kontoret.

När godislådan öppnas och jag börjar prassla med påsen, går hon fullständigt bananas och snurrar febrilt runt en mittpunkt på golvet. Sätter sig som ett ljus och så snurrar hon ett varv till. Vid platsläggandet fullständigt kastar hon sig ner liggandes på golvet. Hon ligger som den ståtligaste sfinx. Blixtstilla. Knäpptyst. Med blicken låst rakt fram. Länge ligger hon så, jag har till och testat henne med att sätta mig och jobba vidare en liten stund, innan jag sen säger varsågod. Som en katapult flyger hon då upp och rusar iväg på jakt efter godiset.

HUR FÅR JAG ÖVER DETTA BETEENDE PÅ PLATSLIGGNINGEN (som hon helt, ljudligt, glömt bort vad den går ut på) OCH LÄGGANDET??? Det är var jag sitter och funderar på för tillfället.

På lunchrundan igår så mötte jag en kvinna som försiktigt frågade om det var en Perro. Lika förvånat glad blir man varje gång någon träffar rätt. Jajamänsan sa jag. Detta är Zoë. Oh, sa kvinnan då. Jag tror vi har samma uppfödare då - Susanne Hall. Det visade sig att det var Enzos matte som strosade Södergatan fram. Zoë blev ju själaglad och bokstavligen hoppade jämnfota för att kunna pussa Enzos matte. Skrattande höll hon med att Zoë verkligen inte följde rasstandarden med reservation mot främlingar. (Enzo är mer en "normal" perro som de får jobba med för att reservationen inte ska ta över). När vi stod där och jämförde hundar så kom ytterligare en kvinna fram och ville hälsa på skuttandes Zoë. Även till henne delade Zoë med sig av sina julpussar. Och denna engelskspråkiga kvinna gick lyckligt därifrån med orden. Well, I do prefer dogs before humans. Lovely! Merry Christmas. – En helt vanlig lunchrunda för Zoë och mig i Malmö :-)!

Glädjande vill jag meddela att numera äter Zoë precis som hon ska. Hela portioner varje dag, och jag har till och med lyckats övertala henne att ta en Bravo-burgare till frukost. ÄVEN om klockan är tidig. Det känner jag mig så nöjd med. Dessutom är numera magen i prima form. De få gånger hon får smaka en bit av min macka så på något konstigt sätt suger hon i sig pålägget men spottar ut den soggiga brödbiten. Lussekatter däremot ÄLSKAR hon. Fånar sig och gör sig till för att få smaka. Och sedan verkar hon njuuuuta av de små bitarna som jag delar med mig av... Konstig hund! Väldigt speciell hund.

Väntan då, jo när miss Z är som mest rastlös, hämtar hon sin rosa mjukis och ylar med denna gigantiska ljuddämparen i munnen. Sen uppvaktar hon oss alla tre - Snääälla jaga mig lite!! Benny är den enda som gått på det. För när man väl börjar så tjatar hon envetet om att fortsätta... Jag försöker säga till henne: spara du all din energi för till helgen ska vi sätta fart på Stockholm. Jag förväntar mig att du ligger i fosterställning av utmattning hela nästa vecka... :-)

För till helgen är det dags. Hundmässa i Stockholm med Perromonter och allt. Vi tar tåget på fredag morgon, bygger monter på eftermiddagen tillsammans med Sanna, Susanne, Micke, Mia och Rune. Därefter ska Peppar bli introducerad i Zoës värld då vi övernattar hos Sanna. Lördag; utställning och lydnadsträning och så får hon träffa Ella, då det bjuds på middag och vin hemma hos Susanne. :-) Och så söndag; Zoë som representant i perromontern på hur en perro OCKSÅ kan vara... Kan ni tänka er..!! Som grand finale på helgen blir det ett dygn ute i Sigtuna hos syster och syterbarn. Måndag em tåg hem till Malmö.

Så ni börjar ana vad jag menar – You just wait and see miss Z...

Tjing!