Så in i norden trött...
Jag tror allt Zoë är tacksam att vi är på kontoret och jobbar denna fina söndag. Äntligen får hon en chans att ta igen sig... Sist det hände var i tisdags, för:
ONSDAG: spårträning och test av Kämpingestranden tillsammans med goldenkompis Tyson. Aningens för djupt tyckte Zoë. Kan också ha att göra med att hon fick ett par kallsupar när Taj var något för uppvaktande...
TORSDAG: lydnadskurs och för säkerhets skull spårtäning efteråt...
FREDAG: tjejmiddag hos Maritha och Smilla i Åkarp. Zoë och jag var inte hemma förrän två på natten... Duktiga tösten åkte pågatåg för första gången. Galant gick det.
LÖRDAG: spårkurs och så kompisen Tyson på passning. Passningen gick hur bra som helst, men när snuttan kände att hon bara var FÖR trött så tryckte hon in sig under fotpallen och väste till Tyson om han vågade sticka in nosen. Men det blev ännu en kväll då både jag och hunden höll oss uppe till två.
Nu har vi bara en gång kvar på spårkursen. Gårdagens övningar gick sådär. Tanken var att vi skulle prova 50 meter vinkel 50 meter vinkel 50 meter slut. Men vi hade lagt spåren för tätt och Zoë fick helt plötsligt upp grannspåret och vinklade in på det. Förvirring uppstod. :-) Men vad gör det när jag var med om en SÅ häftig upplevelse igår. Jag lade ut spåret till Jonas och Tova, och gick där och stegade i min egen värld. På en äng med gräs så högt att det gick upp till låren på mig. Och från ingenstans så hoppade ett rådjurskid fram. Två meter ifrån mig. Hon tittade på mig och sen travade hon i sakta mak iväg. Fantastiskt vackert djur. Och så häftigt att ha det så nära inpå.
Kommentarer
Trackback
