Söta Zoë - SE UCH Aberlours Brilliant Career

Idag har varit en riktigt härlig dag, miss Z och jag återvände till Ängadal efter ett antal dagar inne i stan pga diverse hundaktiviteter (tur man kan använda citykontoret som övernattningshak). Men GUD så skönt att komma… HEM till gården. Jag börjar känna att detta kommer att bli ett alldeles utmärkt hem ett år framöver. Visst har jag – som alla andra – haft Ågren för "vad har jag nu kastat mig in i??". Men idag kändes det riktigt bra. Vi har planterat nya blommor i krukor, salladsfrön i trädgårdslandet, absolut tokstädat köket och till Helenes (OCH MITT) nöje kastat ut gamla mattan och lagt en COCOS-matta från lägenheten där. Alltså inte hundens päls utan en försvenskad version - kokos... ;-) Galet skrubbat är nu även golvet och RIKTIGT nice känns köket. Så med andra ord är jag nu ordentligt installerad i; sovrum, badrum och kök. Känns det lite tjejigt?



Mellan varven då jag lät nytvättade golvet torka så körde jag haktryck/platsliggning med Zoë. (Ljuvligt med trädgård!!!) Alltså hon ÄR så söt. Jag kände idag att även hunden börjar installera sig på allvar. Istället för att, som vanligtvis, tokspringa runt ägorna (med hot om lin-träning) så höll hon sig tätt intill mig, var oväntat lugn och dessutom lade hon sig till ro nedan kökstrappan medan jag städade. Jag tror inte jag hört ett enda "prat/vakt-skall" på hela kvällen. Hon kanske är trött efter Borås... Eller haft deep-talk med Cocos?

Seg att träna är hon dock inte!! Två gånger tidigare idag har jag gjort 5-minuters träningar. Jag känner att hon börjar fatta var jag är ute efter. Just nu kör jag korta stötar – 5-10 sekunder mellan belöningar – i 3-minuterspass. Dock olika avstånd hela tiden. Jag är uppe i 10 meter utan problem. DESSUTOM har jag hittat den förlösande proppen när det gäller att träna in avstånd från Zoë. Boll bakom! Helt klart ligger hon blixtstilla, knäpptyst, koncenterad och väntar på mitt förlösande "varsegod". Detta kom jag på förra helgen när Helene och jag tränade. YES, nu är det "bara" att ta ett steg i taget. Vi kommer att fixa detta!!

Jag tror dessutom Zoë (och jag) saknar spårandet. Idag var hon och hämtade påsen med spårpinnar (vardagsrummet ser FORTFARANDE ut som Taikon-läger, Zoë gillar att kolla läget därinne…) och yyyyylade av glädje över sitt fynd (dock inomhus så det räknas inte). Snääääälla matte, vi kan väl leka med dessa grejorna. Inte? Tennisbollarna då??? INTE????